Fullt hus.

Igår eftermiddag hade vi besök av M´s mamma, min mamma och Lea och Hannah.

 Lova gosar med sin mormor.

 Tre buskusiner.

 Lördagsgodistime.

B´s kommentar till röran på hans rum:

"Vi har SPRÄNGT!!!" :)

Gårdagens besök.

Sandra och tjejerna var här en stund igår eftermiddag.

Vi är i precis samma sits just nu. Varsin trotsig 2½-åring och varsin spädis. :)

Sköönt med någon som har det ungefär (hennes bebis sover till skillnad mot våran...) likadant, som man kan ventilera sig till och som fattar exakt hur man känner och menar!!!

Vi kom överens om att vi får umgås flitigt nu när vi är mammalediga. :)

 Picnic i gröngräset.

 "Hmm, undrar hur man får tyst på en skrikande bebis??"

 Sofie bara sover o sover...

Sötnosarna!

Dagens stora upplevelse!

 Mjölkleveransen till Willys!

Det var så spännande att vi kunde INTE åka hem innan allt var avlastat och inkört i butiken.

Tur att man jobbar på stället så att ingen tycker man beter sig konstigt som står och hänger på parkeringen i en halvtimme! ;)
Och ännu mer tur att Lova valde att sova sött hela tiden!!!

Det går runt runt runt...

Vissa dagar är det bara en enda ond cirkel!

När Benjamin känner att jag inte har tid med honom just då så ger han sig på Lova.
När Benjamin ger sig på Lova blir hon nästintill otröstlig.
När Lova blir nästintill otröstlig måste jag ägna en lång, lång stund åt att försöka trösta henne.
När jag måste ägna en lång, lång stund åt att försöka trösta Lova har jag inte tid med Benjamin.
När Benjamin känner att jag inte har tid med honom just då.... så är vi tillbaka på ruta ett igen.

Idag har varit en sån dag. Jag har ägnat större delen av förmiddagen åt att försöka trösta Lova efter luggningar, flygande kokböcker, risk för shaken baby syndrome i vagnen o.s.v.
Lova har dessutom, av någon anledning (?), en skrikdag idag igen. Inte panikskrik, men skrik.
Så vi är inte på något toppenhumör här hemma idag...
TUR att Sandra och barnen kommer hit om en stund så att vi får lite annat att tänka på!!

Det blev inget hus...

...den här gången heller... :(
Men vi är rätt vana vid det här laget.
Fattar inte, är alla andra gjorda av pengar eller???
Suck!

Stegräkning.

Mina kollegor är med i en stegtävling. Jag vill oxå!!! Men nä... Minimumkravet är ett dagsgenomsnitt på 10000 steg!
10000!!! Hur 17 skulle det gå till? Sist jag hade på mig min stegräknare var den 28 augusti förra året (dagen före Viktor dog...) Jag och M tillbringade en hel eftermiddag på Ge-Kås. Och ändå kom jag bara upp i knappt 5000 steg. Snacka om låååångpromenad för att fördubbla det! Såna långa promenader med 15 kg storebror på ståbräda bakom vagnen är ingenting för min rygg, så nej tack!! (jag vill nog ha en syskonvagn i alla fall tror jag...)
Idag har jag på min räknare bara lite för skojs skull, för att se hur många steg det blir på en helt vanlig mys/slappedag hemma med barnen. Jag får väl ha en egen liten tävling, helt för mig själv, istället.
Undrar vad jag ska få vinna för något??? :)

Tappat...

Har visst tappat det där med varje-dags-bloggandet igen...
Fast det har inte funnits så mycket att skriva om heller.
Förutom att mjölkfria dieten verkar funka!!! Tre skrikfria dagar har vi haft nu! (ja, vanligt bebisskrik såklart, men inget panikskrik!) Lycka! Håll nu era tummar för att det fortsätter så här!

Idag har jag och Lova vart på jobbet och hämtat presenterna till henne - eftersom ingen där orkade pallra sig ut hit till oss... ;)
Fina saker fick hon i alla fall. Och jag fick vara med på fredagsmötet och känna mig som en i gänget en stund. :)

Lagt bud på huset har vi oxå gjort idag så håll en tumme eller två där med är ni snälla! Vi är gaaaaanska trötta på att förlora alla budgivningar nu!

Mer än så här blir det inte idag, för min rygg gör ontontont så jag ska parkera mig i soffan för resten av kvällen nu.

Kolik

Hämtat från 1177.se:

Spädbarnskolik / Symtom och diagnos

Skriket det tydligaste tecknet
När ett i övrigt friskt spädbarn skriker intensivt, starkt och otröstligt i minst tre timmar per dygn i över en vecka, brukar man kalla det för spädbarnskolik. Oftast kommer skrikperioderna i intervaller med tydligt dygnsmönster, vanligen på eftermiddagen och på kvällen.
Barnet kan också, i samband med att det skriker, dra upp knäna mot magen eller tvärtom, spänna benen och sträcka dem rakt ut. Man kan ibland höra hur det bullrar och rör sig i magen. Barnet kan även bli rött i ansiktet och verka ha svårt att bajsa. Men det är inte klarlagt om den här typen av symtom alltid är tecken på kolik.

Ja, det stämmer ju i princip alltihop. Förutom att Lovas skrikperioder börjar redan på förmiddagarna oftast.

Missade visst en dag...

Glömde bort att blogga igår. :)
Mormor och hennes kompis Mona var här på besök. Hade med sig fina presenter till barnen och fika som jag bara fick titta på. (mjölkfria dieten ni vet...) Vädret var kanon så vi satt ute på altanen och bara njöt hela eftermiddagen. Underbart!

Idag var det dags för första föräldragruppen på BVC. Verkar vara ett trevligt gäng. Alltid kul att lära känna nya människor.
Passade på att väga och mäta med. Vikten är nu drygt 4900 gram. Längden fick K till 1 cm kortare än vad A fick den till förra veckan. Krympt i tvätten kanske? :)
Och så det obligatoriska pratet om Lovas mage/skrik. Enligt K bör jag vara mjölkfri i i alla fall två veckor för att det ska synas ngn effekt. Så nu är det till nästa onsdag som gäller.
Och om det inte hjälper så hjälper de oss (om vi vill) med att få kontakt med någon i Helsingborg som ger akupunktur mot spädbarnskolik.
Så det verkar ju som att de anser att det är kolik. Något som så många har sagt till oss att "det kan det ju inte vara" eftersom att hon *peppar peppar* inte skriker på nätterna.
Det som är "positivt" med kolik är att det brukar avta vid tre månaders ålder, så då är det inte så fasligt långt kvar!!
Man får se det positivt! :)

Söndag...

Gårdagens kräftskiva hos Karro och Conny var trevlig... antar jag... Jag satt mest inne i soffan. Ammade dottern och kollade på Mumin med sonen.
Kom hem vid tiotiden igårkväll, vilket resulterat i en övertrött son idag.
Vi trotsade dock gnäll och skrik och åkte upp till Ge-Kås alla fyra. Gick väl ganska bra ändå, trots gnället och skriket. :)

Mycket skrik idag med. Och det gör ont i mitt hjärta. Ont för Lovas skull. Ont för Benjamins skull.
Benjamin lät hela sin samlade frustration gå ut över mig nu när jag försökte lägga honom.
Jag förstår honom! Jag får oxå lust att banka och slå på något vissa dagar.
Jag förstår honom... Han är väl medveten om att Lova kommer från min mage. I hans ögon måste det vara mitt fel att det blivit så här.
Det var nog inte så här han tänkte sig att livet med en lillasyster skulle bli...