Om och om och om igen...

...så spelas händelserna från lördagsnatten/morgonen upp i mitt huvud!

Hur bror S ringer kl 03.30 för att berätta att Viktor är på väg till Varberg och de vet inte om de kan rädda honom.
Hur mamma ringer fem minuter senare för att berätta att det inte gick...
Hur jag får ringa bror O, som är hos en kompis, och berätta.
Hur jag får ringa tillbaka till bror S och berätta.
Den evighetslånga resan. Hämta bror O, hämta bror S och vidare upp till Varberg.
Den hemska synen som mötte oss i anhörigrummet. Chockad mamma på golvet. Chockad Mikael i en stol. Och så D. Stackars, stackars D, helt förstörd av vetskapen att hennes sambo är borta...
Jobbig väntan.
Avskedet... D´s skrik ekar fortfarande i mitt huvud. Läkaren som sitter brevid på golvet och gråter.
3½ timme var vi där. 3½ evighetslånga timmar som kändes som lika många dygn...

Om och om och om igen rullar dessa bilder framför mina ögon.

Aldrig mer...

Aldrig mer ska jag få höra din röst i telefonen.
Aldrig mer ska jag få din kram när vi möts och skiljs åt.
Aldrig mer ska jag få känna din doft.
Aldrig mer ska vi sitta på gräsmattan hos mamma och titta på när våra barn leker ihop.
Aldrig mer ska vi skratta åt att Benjamin var så rädd för ditt långa hår.
Aldrig mer ska vi äta dina tårtor du hittat på.
Aldrig mer...

FAN VAD JAG SAKNAR DIG VIKTOR!!!!!!!!!!!

Tänk om allt ändå bara varit en mardröm!

Vad skönt det hade varit. En ond djävla mardröm som man kunde vakna ur och så var allt bara som vanligt igen...

Varför?

Finns inga andra ord...

Varför????

Fan!

Älskade lille bror...

Stora killen!

Vi var på 1½-årskontroll i torsdags.
Jisses vad ungen växer!!! På tre månader har han ökat ca 700 gram och 3,5 cm! Var ska detta sluta??? :) (Exakta siffror hittar ni på hans blogg sen.)

Benjamin som aldrig är tyst o stilla många sekunder i vanliga fall blev som en mussla när vi skulle visa vad han kan säga/göra. Pratar inte på beställnig inte! Jaja, han fick OK i alla fall. :)

Sprutan gjorde lite ont, men det gick över snabbt. Däremot var han inte alls road av att ha ett plåster på benet!!!

Efteråt åkte vi ut till Fynda och köpte en egen skruvmejsel till lillkillen (i plast är väl bäst att tillägga), man måste ju ha någonting när man vart så duktig! :)
Och just skruvmejslar är en av de stora passionerna för tillfället. Så nu går han här och skruvar o mekar på allt han kan komma på. Gullungen!

Stranden!

I morse ringde Anette och frågade om vi hade lust att följa med henne och Anna och leka på stranden. Det behövde vi inte fundera två gånger på!!!

Fika och bus i sanden ett par timmar = kanonkul!

Väldigt trevligt med någon mer som går hemma på vårdnadsbidrag så att vi har någon att leka med när alla andra jobbar! :)

Fulla med bus...och sand!

Uppdaterat B´s blogg!

Har inte haft nån vidare skrivlust det senaste...

Men jag har lagt ett gäng nya bilder på lillemans sida om det är någon som är intresserad:

http://ettbusfrsdagbok.blogspot.com

Bakat!

Jag håller på och läser en bok som handlar om alla tillsatser som finns i vår mat!

Blä!!! Blev jätteinspirerad och ställde mig och bakade sex limpor bröd i fredags.

Skulle blivit kanelbullar med, men orken tröt! ;)

Min lilla hjälpreda!

"Uff" o "Ajja"...

Benjamin börjar få koll på mina jobbarkompisar...
Vi var inne och handlade idag och pratade då lite med Uffe. Sen satt B resten av handlingen och pratade om "Uff". Rätt kul, Uffe är väl den person på jobbet som B är mest blyg för och ändå den förste som han kallar vid namn.
Men han satt även där i vagnen och tjatade om "Ajja" en massa. Det tog en stund, men till slut kom jag på vad han menade! "Ajja" = Maja = det var ju Helén (Majas mamma) han frågade efter!
Tror jag vet en Helén som kommer bli glad när jag berättar det. :)

Vart social...igen! :)

Idag på förmiddagen lastade vi in vårt pick o pack i bilen och körde in till Vallarna igen.

Den här gången för att umgås med mina jobbarkompisar Sandra och Therese med döttrar.

Vi lekte först en stund innan vi vandrade in till stan. Gick pyttelite i affärer och lunchade sen på Royal Thai.

Det var high life! :) Alltid nått av barnen som gnällde/skrek. En annan är ju rätt härdad vid det här laget. Men man kunde nästan känna hur personalen och övriga lunchgäster drog en suck av lättnad när vi gick sen. :) Hihi...

Goooos!

Tindra o Tessan.

Sandra o Nathalie.